I ett unikt forskningsprojekt vid Universitetssjukhuset i Linköping har artificiell intelligens (AI) använts för att hitta kotfrakturer som tidigare missats av vården. Resultaten visar att AI kan bli ett värdefullt stöd i arbetet med att upptäcka och behandla benskörhet tidigare.
– Vi ser ett stort mörkertal där AI-bedömningar i vården kan göra betydande skillnad, säger Anna Spångeus, överläkare vid osteoporosmottagningen och biträdande professor vid Linköpings universitet.
Under projektet, som pågick i fyra månader, granskades över 5 000 skiktröntgenundersökningar med hjälp av AI-algoritmen Flamingo. Över hälften av de kotfrakturer som hittades hade inte tidigare upptäckts av vården. Det innebär att två till tre patienter varje dag i Linköping kunde identifieras och få hjälp som annars kanske inte hade erbjudits.
– Det är en aha-upplevelse för många av patienterna att få diagnosen som plötsligt ger en förklaring till deras onda rygg eller flera tidigare frakturer. En del har haft fem frakturer och undersökts på lika många ställen utan att ha fått diagnos eller behandling. Och flera av dessa frakturer skulle vara undvikbara om rekommenderad behandling satts in i tid, säger Evangelia Baldimtsi, specialistläkare vid osteoporosmottagningen.
AI-tekniken analyserade bilder tagna av andra skäl, exempelvis undersökningar av lungor eller buk. De kotkompressioner som identifierades bekräftades sedan av röntgenläkare. Patienterna kontaktades och remitterades för vidare utredning och behandling, inklusive bentäthetsmätning.
Nu när projektet avslutats finns en oro bland personalen.
– Nu när projektet är slut saknar vi verktyget, för vi vet att det finns ett stort mörkertal av patienter som vi idag inte upptäcker, säger sjuksköterskan Linda Viborg.
Projektgruppen arbetar nu vidare med att analysera hälsoekonomiska data och planerar vetenskapliga artiklar om studien.
Källa: Region Östergötland, SVT.
